Klippan som lutar sig över dig

När hon har kommit tillräckligt långt ner märker Polly att något konstigt har hänt med himlen. Det finns mindre av den. Hon tittar upp och ser klippan hänga ut över hennes huvud, bredare där uppe än här nere, så att staden på toppen ligger någonstans bakom och ovanför, helt utom synhåll.

By the time she has gone far enough down, Polly notices that something strange has happened to the sky. There is less of it. She looks up and finds the cliff hanging out over her head, wider up there than it is down here, so that the town at the top is somewhere behind and above and completely out of sight.

Det är detta havet har hållit på med under mycket lång tid. Vågorna arbetar vid klippans fot och för bort berget underifrån, och berget ovanför, som inte längre har något att stå på, väntar. Längs den här kusten har havet gröpt ut hela grottor i klippornas bas, vida mörka gap som sväljer dyningen och ger tillbaka den med ett dån hon kan känna genom steget hon sitter på.

This is what the sea has been doing for a very long time. Waves work at the bottom of a cliff and take the rock away from underneath, and the rock above, having nothing left to stand on, waits. Along this coast the sea has cut whole caves back into the base of the cliffs, wide dark mouths that swallow the swell and give it back with a boom she can feel through the step she is sitting on.

På hyllorna under henne står mörkgröna fåglar med vingarna utbredda och torkar dem i vinden. Det är toppskarvar, och de häckar längs de här klipporna i antal som verkligen betyder något. Nära hälften av alla toppskarvar som häckar i hela Medelhavet bygger bo kring den här kuststräckan och de små öarna bortom den.

On the ledges below her there are dark green birds standing with their wings held open, drying them in the wind. They are shags, and they nest along these rocks in numbers that matter. Close to half of all the shags breeding in the whole Mediterranean Sea nest around this stretch of coast and the little islands beyond it.

En av dem släpper sin hylla utan förvarning, fäller ihop sig och går ner i vattnet så rent att det knappt blir ett plask. Polly väntar. Den är borta länge. När den kommer upp är den förvånansvärt långt bort, och den har en fisk.

One of them drops off its ledge without warning, folds, and goes into the water so cleanly that it barely makes a splash. Polly waits. It is gone a long time. When it surfaces it is a surprising distance away, and it has a fish.